/
Tankar
Det är mycket man får och inte får skriva på nätet idag. Men min tanke när jag startade min blogg för flera år sedan var att jag skulle ha ett ställe där jag kunde skriva av mig. Sånt som jag inte riktigt visste hur jag skulle säga. Vissa saker är svåra att prata om och speciellt för mig. Jag pratar gärna inte om hur jag mår, jag mår oftast väldigt bra också så det behövs oftast inte. Men ibland har man dagar man är lite nere och då är det skönt att kunna antingen prata med någon eller skriva ner allt man känner och tänker på. Just nu är ett sånt tilfälle..
Den senaste veckan har varit rätt tuff. Jag är en väldigt positiv person och tar det mesta motgångar som en utmaning istället för att se problem. Men den senaste veckan har det kommit flera olika motångar och jag har inte vetat hur jag skulle kunna tackla allt. Jag har FANTASTISKA vänner runt omkring mig som peppat och funnits där men igår rann det över..
Igår fick jag reda på att en nära vän till vår familj har gått bort. Jag har inte pratat så mycket med honon de senaste åren på grund utav olika anledningar men han har varit en väldigt stor del i mitt liv. Jag har bott granne med honom sedan jag föddes. Jag har vuxit upp ihop med hans barn och ingen känner mig lika bra som dom, utan min egen familj då såklart. Jag och hans barn har lekt tillsammans varje dag. Vi har lärt oss cykla tilsammans, varit på semseter ihop, haft hemliga klubbar med "möten" i deras "läskiga" källare. Jag har så otroligt många bra minnen från min barndom och tonår som jag har att tacka honom för..
Det hände alltid massa roliga grejer på hans tomt och i hans hus, grillfester, båtsemestrar, coola bilar och massa annat skojigt! Jag hade några drömmar när jag var liten. Den första var att ha massa grillfester med god mat, vänner och att sitta uppe långt efter solen gått ner, precis som Hans. Att ha en sommarstuga vid havet var också en stor dröm och är fortfarande. Men sen fick jag följa med Hans och hans famlij på deras båt en sommar. Hur bra var inte det!? Du bodde i havet , I HAVET!!! och kunde förlytta din "sommarstuga" precis vart du ville, genialiskt, så ville jag med ha det! Hela deras familj var så annorlunda från våran och det var spännande. Han gav mig och Sandy smeknamn också, även mamma fick ett! Varje gång kom hem från skolan och han satt på altanen kunde jag höra han ropa, TJENARE PROPPEN! Älskade det smeknamnet. Sofie är inte så lätt att göra smeknamn av, nu har jag några stycken men proppen var det först jag fick och det jag gillar bäst.
Hans gick i samma gymnasieklass som mina föräldrar, vi bodde grannar i 19 år ungefär, jag har känt honom i hela mitt liv och nu helt plötsligt finns han inte mer. Hans kropp slutade fungera... Hoppas du har det bra där du är nu, vila i frid Hans♥